2009.11.23 - klar för start!
Jag är en stor tönt (skriver Cornelia om sig själv) medan vi sitter på planet, redan upp i luften och äntligen på väg. Vi kom till Arlanda runt klockan sex på morgonen för att vara i tid til incheckningen. Det var mulet och hängde regn i luften den här morgonen. Fy vad skönt det ska bli att bara komma bort från detta eländiga mörka vinterväder! Jag är spänd och nervös och kan inte bärga mig tills vi verkligen kommer fram. Nu är det dags för påstigning.
Har suttit på flyget i några timmar nu och snart är vi framme på Teneriffa där vi ska mellanlanda och tanka planet. Under flygresan så har jag mestadels sovit och kollat på film, Sommaren med Göran blev det, men nu den sista tiden så har vi spelat spel allihopa och haft kul. Tur att alla fick sittplatser bredvid varandra.
Vi har hoppat på planet igen efter en timmes väntetid på Teneriffas flygplats. Var väl inte sådär jättekul att vandra runt i den där lilla vänthallen och se det varma vädret utanför fönstret. Men alltid skönt att få stäcka på benen lite förståss. Det är väl drygt två - tre timmar kvar tills vi äntligen är framme på riktigt. Jag sitter just nu och väntar på mitt andra mål mat och kollar på ett sportprogram. Är hungrig! Håller redan på att äta upp sladden till hörlurarna. Vad blir det för mat och vad ska vi göra när vi kommer fram månntro?
Nu kommer den väntade maten som består av en kall skiva rostbiff och någon gul äcklig risottoliknande röra. Fy va den var sur och äcklig! Och till efterrätt blev det inte så mycket bättre, en kall och blöt jordgubbspaj. Man märkte att den just hade tinat från att vara djupfryst. Thanks a lot. Nu ska jag i alla fall lyssna på Babyshambles och vila.
Gud vad mycket intryck man upplevde direkt när man landat och precis klivit av planet. Värmen slog emot en som en stor våg och man blev helt paff och kunde inte finna ord för det man såg. Cornelia och jag var jättekissnödiga och sprang direkt mot toaletten på den lilla flygplatsen. Det stod en man i det trånga utrymmet utanför de två toaletterna och tog betalt. Jag gick in på en av dem och upptäckte till min förfäran att det inte gick att låsa, så jag förlitade mig helt på att mannen utanför höll koll på att det var upptaget. En annan sak som bekymrade mig var att det inte fanns någon toalettsitts eller rinnande vatten i handfatet. Så man hade helt enkelt inget annat val än att stå upp och kissa och skita i att tvätta händerna. Ahapp!
Det var trångt på den lilla flygplatsen och hur rörigt som helst. Alla sprang hit och dit och trängdes plus att de som jobbade där försökte tjäna pengar på alla möjliga tänkbara sett. Alla var dock supersociala och en aning påflugna, men vi fick i alla fall hjälp med bagaget och skjuts till hotellet. Man skulle sett vilka stora ögon man fick i bilden på väg där ifrån. Det var verkligen som på film och kändes inte alls verkligt när man for med blicken på omgivningen utanför. Det gick folk överallt längst vägarna samt lösa getter, kor och åsnor. Det satt gamar i träden och gatuhundar sprang undan för bilarna. Unbelievable!
När vi väl kom fram till hotellet som hette Bungalow Beach Hotel så checkade vi in och träffade Fatou Torrei som kom med frukt till oss samt att vi blev visade till vår lilla "lägenhet" som vi ska bo i. Efter att vi lämnat ifrån oss packningen och bytt om så gick vi ner till stranden (vi bor precis intill den) där vi träffade några vänner till Eivor och en massa annat folk. Jag och Cornelia tog en strandpromenad med de två äldre killarna som Eivor känt under en längre tid. De var söner till Fatou och supertrevliga, de berättade en massa intressanta saker om landet osv. Stranden var superfin och vi fick uppleva solnedgången tillsammans med de kraftiga vågorna som slog mot den långgrunda stranden. När det börjat mörkna så gick vi till affären för att handla mat tills imorgon och nu sitter vi här ute på vår lilla terrass och lyssnar till vågorna, med tända ljus och dricker kall Gambiansköl. Hoppas att nästa dag bjuder på spännande äventyr!
Fick ett halsband av några vi mötte idag när vi gick på en kvällspromenad. Det är ett läderhalsband i svart läder med en vit snäcka på. Den vita snäckan står för mig (för jag är vit) och det mörka lädret runt om står för den Gambianska befolkningen, alltså att jag nu är "ett" med dem. Nice att få det redan på första dagen!
Har suttit på flyget i några timmar nu och snart är vi framme på Teneriffa där vi ska mellanlanda och tanka planet. Under flygresan så har jag mestadels sovit och kollat på film, Sommaren med Göran blev det, men nu den sista tiden så har vi spelat spel allihopa och haft kul. Tur att alla fick sittplatser bredvid varandra.
Vi har hoppat på planet igen efter en timmes väntetid på Teneriffas flygplats. Var väl inte sådär jättekul att vandra runt i den där lilla vänthallen och se det varma vädret utanför fönstret. Men alltid skönt att få stäcka på benen lite förståss. Det är väl drygt två - tre timmar kvar tills vi äntligen är framme på riktigt. Jag sitter just nu och väntar på mitt andra mål mat och kollar på ett sportprogram. Är hungrig! Håller redan på att äta upp sladden till hörlurarna. Vad blir det för mat och vad ska vi göra när vi kommer fram månntro?
Nu kommer den väntade maten som består av en kall skiva rostbiff och någon gul äcklig risottoliknande röra. Fy va den var sur och äcklig! Och till efterrätt blev det inte så mycket bättre, en kall och blöt jordgubbspaj. Man märkte att den just hade tinat från att vara djupfryst. Thanks a lot. Nu ska jag i alla fall lyssna på Babyshambles och vila.
Gud vad mycket intryck man upplevde direkt när man landat och precis klivit av planet. Värmen slog emot en som en stor våg och man blev helt paff och kunde inte finna ord för det man såg. Cornelia och jag var jättekissnödiga och sprang direkt mot toaletten på den lilla flygplatsen. Det stod en man i det trånga utrymmet utanför de två toaletterna och tog betalt. Jag gick in på en av dem och upptäckte till min förfäran att det inte gick att låsa, så jag förlitade mig helt på att mannen utanför höll koll på att det var upptaget. En annan sak som bekymrade mig var att det inte fanns någon toalettsitts eller rinnande vatten i handfatet. Så man hade helt enkelt inget annat val än att stå upp och kissa och skita i att tvätta händerna. Ahapp!
Det var trångt på den lilla flygplatsen och hur rörigt som helst. Alla sprang hit och dit och trängdes plus att de som jobbade där försökte tjäna pengar på alla möjliga tänkbara sett. Alla var dock supersociala och en aning påflugna, men vi fick i alla fall hjälp med bagaget och skjuts till hotellet. Man skulle sett vilka stora ögon man fick i bilden på väg där ifrån. Det var verkligen som på film och kändes inte alls verkligt när man for med blicken på omgivningen utanför. Det gick folk överallt längst vägarna samt lösa getter, kor och åsnor. Det satt gamar i träden och gatuhundar sprang undan för bilarna. Unbelievable!
När vi väl kom fram till hotellet som hette Bungalow Beach Hotel så checkade vi in och träffade Fatou Torrei som kom med frukt till oss samt att vi blev visade till vår lilla "lägenhet" som vi ska bo i. Efter att vi lämnat ifrån oss packningen och bytt om så gick vi ner till stranden (vi bor precis intill den) där vi träffade några vänner till Eivor och en massa annat folk. Jag och Cornelia tog en strandpromenad med de två äldre killarna som Eivor känt under en längre tid. De var söner till Fatou och supertrevliga, de berättade en massa intressanta saker om landet osv. Stranden var superfin och vi fick uppleva solnedgången tillsammans med de kraftiga vågorna som slog mot den långgrunda stranden. När det börjat mörkna så gick vi till affären för att handla mat tills imorgon och nu sitter vi här ute på vår lilla terrass och lyssnar till vågorna, med tända ljus och dricker kall Gambiansköl. Hoppas att nästa dag bjuder på spännande äventyr!
Fick ett halsband av några vi mötte idag när vi gick på en kvällspromenad. Det är ett läderhalsband i svart läder med en vit snäcka på. Den vita snäckan står för mig (för jag är vit) och det mörka lädret runt om står för den Gambianska befolkningen, alltså att jag nu är "ett" med dem. Nice att få det redan på första dagen!
Cornelia på strandpromenad
Kommentarer
Trackback
