The Gambia Travel

Jag sov förvånansvärt gott i natt, var bara en aning varmt i början. Efter att vi ätit frukost så gick vi ner till den milslånga stranden där vi mötte våra vänner från gårdagen och de tog fram solstolar åt oss samt gav mig och Cornelia ett varsitt halsband som de köpt på marknaden. Vi fick även välja ett varsitt smycke av de Fatou hade gjort själv. Vi valde två jättefina armband med träpärlor. De är verkligen så hjälpsamma här nere, drar fram stolen åt en när man ska sätta sig ner, bär ens saker, ger en gåvor med mera. Man känner sig som en prinsessa (vilket de även kallar en för).

Det är jätte stora vågor idag och röd flagg, men vi har lyckats svalka av oss lite i vågorna i vilket fall. Det är mycket folk på stranden idag och hela tiden kommer det fram folk och pratar med en, mestadels försäljare men även andra nyfikna också. Våra vänner är här också och snackar med oss lite då och då. Vi har fått följa med till deras juicebarer och smaka på lite frukt och senare fick vi även en hel fruktsallad med massvis av god och färsk frukt. Om ca en timme så ska vi åka och besöka sjukhuset. Det ska bli spännande!

Vi satt och väntade på vår chaufför i över en timme utanför hotellet, tydligen så gör de lite som de vill och kommer när de känner för det här nere i Gambia. Men tillsist kom han och vi åkte in till huvudstaden Banjul. Det var massvis av hus och folk, men allt var slitet och sunkigt och det låg soppor överallt. De får tydligen dumpa sopporna lite vart de vill och sen bränner man det bara. Vi kom i alla fall fram till huvudkontoret för Baffrowclinics och där mötte vi chefen som också hette Fatou (vilket är mitt Gambianskanamn enligt en kille på stranden). Vi fick träffa en massa kvinnor samt två manliga doktorer och ha ett snabbt samtal med Fatou för att planera morgondagen. Tyvärr hann vi inte ställa så mycket frågor eller besöka kliniken idag eftersom hon var väldigt upptagen och stressad. Vi blev väldigt besvikna, men vi har i alla fall bokat in att vi ska åka och besöka den riktiga kliniken imorgon klockan tio. Så det gick ganska snabbt och vi fick inte så mycket information men men...Eivor hamnade dock i ett viktigt möte med personalen där så jag och Cornelia gick för att vänta utanför. Då passade vi på att gå en liten sväng i staden med Abdul. En massa små barn kom fram till oss och skakade hand samt ropade "Tubab" efter oss. Tydligen betydde det "viting" eller "blek människa" på deras språk och det menades med att de ville ha godis av oss. Nu har vi förberett oss med lite klubbor till nästa gång. När vi väl var klara i staden åkte vi och besökte en fattig skola där vi samtalade med rektorn och lämnade det skolmaterial vi hade med oss från Sverige. Han blev så himla glad och lovade att ringa och tacka våran skola i Sverige. Kul att se eftersom det var en riktig fattig skola. För att vara ärlig så såg skolan nästan ut som ett fängelse med sina gallerfönster och tomma slitna klassrum. Eleverna var inte där idag eftersom de hade ledigt inför den kommande festivalen som skulle äga rum på fredag. Men det var fortfarande kul att se, och i vanliga fall så brukade det tydligen vara tusentals med elever där. Ungefär lika många som går i Nacka Gymnasium bara det att den här skolan var mycket mindre och att det var drygt 50 elever i varje klass. När vi sagt hejdå och tackat för oss så åkte vi vidare till ett supermarket för att handla middag. När vi var klara och hemma igen gick vi ner till stranden och tog sedan en långpromenad med grabbarna igen.

Nu har vi ätit middag och är lagom mätta, så vi ska bege oss mot stranden igen för att se på krabbor, som bara kommer upp på kvällen, och besöka en strandfest med live musik och BBQ. Det var riktigt trevligt och en äkta Afrikansk upplevelse. Fisken de grillade var jättegod och vi fångade några krabbor samt dansade runt elden till takten av trummorna. Sen var det bara dags att gå hem och sova eftersom vi ska upp tidigt imorgon och behöver vara pigga.